Till umu.se

Utlysning av befattning Forskarassistent i naturvetenskapernas didaktik (4 år)

Position open for research assistent in science education. Scroll down to see descriptions in English. To apply, go to "Employment Opportunities" at the Umeå University web site. NMD söker en forskarassistent inom något av följande beskrivna områden. För att söka gå till "Lediga jobb" på universitets hemsida.

Ingenjörsskap i förändring

I fokus för vårt projekt EPIK (VR dnr 2014-2233) står skapandet av ingenjören. Tidigare forskning inom ingenjörsutbildningsfältet har pekat på behovet av mer forskning om hur människor tillsammans lär sig att bli ingenjörer. Detta gap vill vi fylla genom att studera vilka kunskapsmönster som etableras när ingenjörsstudenter samarbetar i projektarbeten. Dessutom utforskar vi hur studenterna i samband med detta kunskapande förhandlar olika identitetspositioner (bland annat i relation till genus och klass). Projektet är av longitudinell karaktär och pågår 2015-2018. Det empiriska materialet består av observationer, videoinspelningar, texter och intervjuer. Resultaten från studien är viktiga då de kan bidra med ökad kunskap om de utmaningar som ingenjörsstudenter möter i en tid då ingenjörsutbildningen är under förändring. Kunskap om projektarbetsformens potential för lärande och identitetsskapande är viktig för att kunna vidareutveckla högskoleutbildningen för ingenjörer men även för andra utbildningar.

Som forskarassistent i EPIK kommer du ingå i en projektgrupp bestående av fyra personer under ledning av Maria Berge. Du blir också en del av den framväxande miljön i teknikdidaktik på NMD/UMSER, där två doktorander anställs hösten 2016. Under anställningens fyra år kommer du att arbeta inom projektet EPIK, men också delta i uppbyggandet av institutionens teknikdidaktikmiljö, bland annat genom att skriva forskningsansökningar. Vi söker en forskningsassistent med bakgrund i teknikdidaktik eller ingenjörsdidaktik eller närliggande ämnen. Erfarenhet av forsknig om högre utbildning och/eller med genusperspektiv är meriterande. Detsamma gäller erfarenhet av kvalitativ analys, i synnerhet videoanalys eller etnografi.

 
Kollegialt lärande och SNI-undervisning

Forskning som inriktar sig på lärande vid undervisning av samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) och hållbar utveckling är ett stort forskningsområde både internationellt och nationellt, så även inom institutionen för NMD. Det är väl beforskat vad elever kan lära av SNI-undervisning och hur undervisningen kan se ut. Något som är mindre utforskat är hur lärare värderar SNI-undervisning, lärares attityder till kompetensutveckling och hur forskning kommer till nytta i klassrummet. Det saknas alltså specifik forskning kring behov, form och påverkan av kompetensutveckling inom SNI samt hur lärares professionella utveckling går till.

För att motivera lärare att utveckla undervisningen krävs en övertygelse om att elevers lärande kommer bli bättre, kunskap om metoder som kan fungera och en vilja att prova dessa. En framgångsrik kompetensutveckling bör därför bygga på utveckling av personlig kompetens, känsla av gemensamt mål och autonomi för uppgiften att förändra klassrumspraktiken. Internationella studier lyfter fram att en hållbar utveckling av lärares lärande, kräver möjlighet för lärare att tillsammans med kollegor dela erfarenheter kring, och analytiskt reflektera över, skolsituationer. Just nu pågår satsningar som möjliggör detta.

Två av forskarna vid NMD medverkar sedan 2014 i ett stort EU-projekt (SiS.2013.2.2.1-1) som syftar till att tillsammans med lärare och lärarutbildare i naturvetenskap i Europa utveckla och beforska lärarstudenters och lärares kompetensutveckling inom SNI-undervisning. Dessutom har fyra forskare (varav tre från NMD), på uppdrag från Skolverket, utvecklat en modul och ett undervisningsstöd om SNI-undervisning för gymnasielärare i naturkunskap. Det ingår i regeringens satsning på kollegialt lärande inom NT-området och finns tillgänglig från höstterminen 2016. Forskargruppen har internationellt välrenommerade forskare inom området knutna till sig, dels via svenska och europeiska medarbetare inom EU-projektet och dels via institutionens gästprofessor Shirley Simon, UCL, London. Hennes forskning kring lärares professionella utvecklingsarbete kring argumentation och hur ”expert- och novis-lärare” reflekterar över och konstruerar ämnesrelaterad pedagogisk kunskap har gett värdefull kunskap till fortsatt forskning inom området.

Ett antagande är att lärares personliga uppfattning om mål och syfte med naturvetenskaplig undervisning är avgörande för hur läraren väljer att undervisa. En avgörande fråga att beforska blir därför hur det kollegiala lärandet om SNI-undervisning utvecklar lärarnas mål och syfte och om och hur det leder till att lärarnas uppfattning och värdering av SNI-undervisning förändras. Andra viktiga frågor att utforska är om och hur lärarnas professionella utveckling leder till förändring i skolpraktiken samt hur den processen kan se ut. En tredje aspekt där det finns behov av ytterligare kunskaper är lärares bedömningsstrategier av SNI-undervisning. En förändrad undervisning kan antas behöva förändra sättet att bedöma elevers kunskaper. Här ställs frågan om vad som ses som relevant och viktig nv-kunskap på sin spets. Hur utvecklas lärarnas syn på bedömning och bedömningsstrategier under det kollegiala lärandet?

Som forskarassistent kommer du att ingå i en forskargrupp under ledning av Christina Ottander. Innehavaren av forskarassistenttjänsten förväntas bedriva självständig forskning och arbeta tillsammans med andra inom forskargruppen. Projektområdet syftar till att öka den teoretiska förståelsen av lärares professionella utveckling kring SNI-undervisning, ge en forskningsbaserad vidareutveckling av innehåll och undervisningsstrategier för kompetensutveckling samt kunskap om kompetensutvecklingens betydelse för skolpraktiken.

Longitudinell studie av relationen mellan elevers kunskapssyn, motivation och kunskapsutveckling

På NMD har vi sedan 2008 byggt upp en forskningsinriktning med särskilt fokus på hur undervisningens utformning kan bidra till att utveckla elevernas kunskaper och motivation att läsa naturvetenskap. Denna forskning har visat att elevers kunskapssyn och motivation har stor betydelse för deras prestationer i ämnet, dessa variabler var bland de 15 viktigaste faktorerna, av nära 300 andra bakgrundsvariabler, för att prediktera elevers prestationer på TIMSS 2011 i såväl naturvetenskap som matematik. Vi har också visat att undervisningssituationens karakteristika ofta interagerar med elevernas kunskapssyn och mål med sitt lärande, och att denna interaktion spelar en stor roll för elevernas koncentration, uthållighet och emotioner under lärandet - vilka i sin tur är viktiga för såväl lärandet som elevernas framtida studie- och yrkesval.

Som forskarassistent kommer du ingå i ett projekt, med syfte att för att studera hur elevers kunskapssyn, mål och intresse av kemi utvecklas under skolåren 5-12 och hur denna eventuellt hänger ihop med elevernas kunskapsutveckling i kemi. Studien omfattar drygt 5100 elever i Sverige och Tyskland. En tvärsnittsstudie har genomförts under 2015 och två av de inblandade årskurserna (5 respektive 9) kommer att följas under ytterligare 3 år med hjälp av enkäter, tester, observationer och intervjuer. Våra preliminära resultat pekar på att tyska elever uppvisar en annorlunda utveckling än de svenska vad gäller såväl kemikunskaper som flera aspekter av kunskapssyn (t.ex. en ökad känsla av att kunna påverka sina studieresultat genom sin arbetsinsats) och motivation. Vi vill studera närmare om dessa skillnader (men även enstaka elevers utvecklingsmönster) har sin grund i undervisningens karaktär. Ett tänkbart upplägg för forskarassistentens projekt skulle därför kunna vara en longitudinell observationsstudie av undervisningsmiljön i ett urval av klasser, med syfte att undersöka om dessa skillnader kan ha sitt ursprung i undervisningens upplägg vara möjlig.  Vi har inte kunnat identifiera några studier av denna typ (längre än ett år), trots att de har stor potential att ge värdefull information kring hur undervisningen påverkar elever med olika typer av kunskapssyn och mål, och inte minst deras kunskapsutveckling. En sannolik förklaring till denna brist är att kvalitativa observationsdata oftast kräver spegling mot andra, generaliserbara, data för att kunna generera meningsfulla resultat. Denna möjlighet finns nu inom ramen för detta projekt, som är ambitiöst i termer av den bredd av data som analyseras. Beroende på din bakgrund kan även andra ansatser vara möjliga. Longitudinella kvantitativa data samlas för närvarande in, och även där behöver vi förstärkning med avseende på analyser av sambandet mellan elevers utvecklingsmönster och undervisningsmiljön - likväl som analyser av skillnader mellan Sverige och Tyskland med avseende på dessa parametrar. Du kommer även att utgöra en viktig del för vår samverkan med det omgivande samhället. Vid diskussioner av resultaten från vår första datainsamling med skolledare, förvaltningschefer och lärare så har det framkommit ett stort intresse av att ytterligare fördjupa samarbetet kring våra resultat under de närmaste tre åren. Detta är inte bara vara till nytta för de deltagande kommunerna/skolorna utan även för vår forskning, då dessa personer har visat sig kunna bidra med viktig information kring skolans och undervisningens organisation som vi svårligen kommer åt på annat sätt. Med sitt ”undervisningsnära” fokus är det naturligt att forskarassistenten, som en del av sitt projekt, får ansvar för att finna former för att fördjupa denna del av samarbetet med kommunerna.

Forskargruppen omfattar fem forskare och fyra doktorander, stationerade vid NMD (2+2) samt vid IPN i Kiel, Tyskland (3+2). Gruppens olika deltagare håller kontinuerlig kontakt via Skype för det dagliga arbetet och har fysiska planerings- och utvärderingsträffar 3-4 ggr/år. Som forskarassistent kommer du därför att kunna dra nytta av kompentensen hos en relativt stor forskargrupp och av att en stor del av ”forskningsinfrastrukturen” redan är på plats. Till exempel så har de teoretiska ramverken har utvecklats, ett stort antal skolor knutits till projektet i båda länderna, och metoder för datainsamling har utarbetats och testats.

Den person vi söker bör ha goda kunskaper i svenska och engelska. Kunskaper i tyska är en merit.  Den sökande måste ha goda kunskaper i de metoder som krävs för respektive ansats. För en eventuell kvantitativ ansats måste den sökande ha erfarenhet av - eller uttalad vilja att lära sig - multivariata statistiska metoder såsom SEM, PCA, CFA eller path analysis.

In English

At Umeå University you will experience an attactive and creative educational environment and world-leading research. 4,300 employees and over 30,000 students have chosen Umeå University as their place or work and study. We welcome your application.

To the application form.

Assistant Professor in Science Education (4 year)

The research in science education takes place within the network Umeå University Science Education Research (UmSER), currently with about 20 researchers and PhD-students. This interdepartmental cooperation has been successful in terms of that they both have generated new perspectives on didactic research and several external research grants. The Department of Science and Mathematics Education is seeking an Assistant Professor in Science Education. Last day to apply is June 10, 2016

Position description
Assistant Professor (forskarassistent in Swedish) is a 4-year position, mainly devoted to research. The assistant professor is expected to be engaged in supervision of PhD-students, involved in graduate courses and research seminars. Furthermore to apply for, and attract research grants from external funding agencies and to develop co-operations with external partners, as well as with researchers from Umeå University. Examples of research areas could be (i) the constitution of the engineer; (ii) professional development and teaching of socioscientific issues; (iii) cognition, beliefs, interests and motivation in chemistry secondary education. The different areas are further described below.

Requirements and evaluation criteria

To be qualified for this position, the candidate should have a Ph.D. in science education, educational work, or a closely related area. Primarily qualified are those candidates who have completed their degree no more than seven years before the application deadline. The applicant must also be able to demonstrate proven research experience within the fields of science education, technology education or higher education.

The application will primarily be evaluated based on scientific skills, and secondly on teaching and administrative skills. Special attention will be given to the research plan, to assess the applicant's ability to attract external funding, but also to assess the degree of innovation and to determine how well the research complements and fits into the existing environment at the department. Independence as well as experience of research cooperation are key characteristics of the colleague we are seeking. 

Application details

The application should include:

  1. A cover letter describing your background, main research area, and motivation for applying for this position (maximum 1 page);
  2. A Curriculum Vitae;
  3. Certified copies of University-level diplomas;
  4. A summary of research achievements and teaching merits;
  5. A complete publication list;
  6. PDF reprints of the five most relevant published work;
  7. A research plan describing the work you wish to conduct at Umeå University within the framework of this position (maximum 4 pages including the reference list); and
  8. Contact details of at least two references with established track records, who are familiar with your background within the stated research area.

Applications will be accepted until June 10, 2016 and should be submitted electronically via the electronic recruitment system MyNetwork Pro.

Information


Further information regarding this position can be obtained from Christina Ottander, +46 (0)90 7867124, christina.ottander@umu.se.

Engineers and identity

Our project EPIK (VR dnr 2014-2233) focuses the constitution of the engineer. Previous research within engineering education research has indicated the need for more research about how people learn to become engineers together. This is a gap we seek to address by a study of which knowledge patterns that are established when engineering students work together in project work. In addition, we explore how the students in relation to this knowledge making negotiate different identity positions (e.g. in relation to gender and class). The project is of longitudinal character and carried out 2015-18. The empirical data consists of observations, video-recordings, texts, and interviews. The results from the project are important in that they can contribute new and deepened knowledge about the challenges encountered by engineering students in a time when the engineering educations are undergoing substantial changes. An increased knowledge about the potential of project work for learning and identity constitution is crucial in order to develop engineering educations, but also other university educations.

As a research assistant in EPIK you will be part of a project group consisting of four people led by Maria Berge. You will also be part of the emerging research environment in technology education research at NMD/UMSER, where two PhD students will be hired during the autumn of 2016. During the four years of the employment you will work in the project EPIK, but also take part in the building of the department’s research environment in technology education, for example, by the writing of grant applications. We are looking for a research assistant with a background in technology/engineering education or a similar discipline. Experience of research about higher education and/or with a gender perspective is considered a clear merit. Experience of qualitative research, in particular video analysis or ethnography is also a clear merit.

Relation between beliefs, motivation and knowledge

Learning outcomes in education are multivariate: Students should learn the basic concepts and methods of different domains, develop interests, become motivated to engage in further learning processes and societal discussions, and gain insights into professional career perspectives for their own future. As research shows, outcomes of education do often not fulfil those goals. The goal of this project is therefore to improve the understanding of the characteristics and interplay of variables influencing outcomes of education in chemistry as an exemplary subject area, and to describe changes in students’ knowledge, interest, beliefs and motivational characteristics over time of secondary education.

Empirical data suggests that highlighting relevance or fostering active engagement of students in class have positive effects on learning outcomes. Other studies also describe correlations between cognitive abilities and interests on the one hand, and achievement on the other. The reported effects are usually small to medium, which may depend on not considering the sub-dimensionality of the constructs or domain-specific influences. Therefore, the results of empirical research are still ambiguous and inconclusive and researchers still highlight the demand for more sophisticated studies on the interplay of variables influencing learning processes and learning outcomes to improve learning environments by differentiated conceptual approaches [4]. This study aims at 1) analysing the constructs of cognitive learning outcomes, interests, beliefs, motivational characteristics, and the perceived characteristics of the learning environment in chemistry education; 2) to develop a more sophisticated and holistic model describing the interplay of personal variables of students to better understand the effects of authentic school situations on students’ motivation and cognition;  and 3) to investigate how outcomes are shaped by these interactions as students move through school years 5-11.

Relations between cognitive and motivational characteristics will be studied by questionnaires, a conceptual test, and observation and interview data. Multivariate and probabilistic analyses will be used to analyse relationships between variables and differences between the countries. Qualitative analysis of learning situations, focussing on important aspects identified in the quantitative stage of the investigation, will be performed to investigate in more depth how these aspects contribute to the development of students’ motivation and epistemological beliefs. 

Read more about the project


Sidansvarig: Madelen Bodin

Utskriftsversion